Den åldrande sydstats-republikanens bild av Obama. Eller än mer generell uppfattning i USA med tanke på det breda motståndet mot Obamas försök till allmän sjukförsäkring. Sjukförsäkringsfrågan är mer glödhet än någonsin nu.
Obama arbetar i byig motvind med att komma till rätta med alla miljoner sjukförsäkringslösa amerikaner. Värsta stöttestenen verkar vara skräcken för socialistiska inslag, men allmän sjukförsäkring hamnar inom det minimala som en stat trots allt måste stå till buds med. Ingen person är svagare än när hälsan haltar, inte ens i de självständiga och starkas land - USA. Särskilt där borde risken för att behöva utnyttja sin sjukförsäkring var större i och med ett hårdare arbetsklimat än i bidragstagar-Sverige.
Sverige och USA må båda två vara extremer längs en välfärdsstatlig skala. Det är ett faktum att vi på hemmaplan måste jobba kontinuerligt med haltande arbetsmoral och bidragsutnyttjande. Men det problemet framstår som ynka i förhållande med nattväktarstaten USA som tvärtemot bryr sig om sina medborgare just genom att låta dem klara sig på egen hand. Något som uppenbart inte fungerar när miljoner amerikaner står utan sjukförsäkring, ensam är enligt empirin inte starkast.
Att vara kritisk och ifrågasätta maktutövningen är självklart i en demokrati. Problemet i sig bottnar i ett minimalt förtroende med tillhörande misstänksamhet mot staten. Något som känns motsägande då amerikanerna inte är sena med att påpeka att de sannerligen lever i en sann demokrati. Den amerikanska misstänksamheten mot staten känns allt annat än hemmahörande i en fungerande demokrati. Troligen är undertecknad för insnöad i den svenska välfärdskontexten uppbyggd av socialdemokratin för att dra några vettiga slutsatser. Men jag tror ändå att förutsättingarna för en mer allmänt accepterad uppfattning gällande generell sjukförsäkring kommer att förbättras när den föråldrande republikanska väljarkåren som lever kvar i en värld där kommunismen och socialismen utgör största skräcken långsamt dör ut.
Medvetenhet om korruption och maktmissbruk vid statlig utövning är viktig. Det finns dock problem som heter global terrorism, massvält, människo- och droghandel som USA i rollen som världshegemon borde ägna större uppmärksamhet åt än att prioritera gammaldags sann socialistskräck. Men skräcken för socialismen är givetvis aldrig så stor som i kapitalismens Mecka.
Obamas stridigheter fortsätter, utfallet ska bli klart spännande att se. Det presidentiella maktskiftet är ett tecken på att politisk förändring är möjlig. Kanske även i en av de mesta känsloladdade frågorna i den amerikanska politiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar