Snerikes recentiorsförmän inväntar de upptågande reccarna på universitetstrappan.
Fanbäraren i täten. Ambjörn hade en sjukt fokuserad blick.
Uppsala är nästan läskigt traditionellt ibland. Men det gör sig bra på bild.
Den sociala stämningen på en reccemottagnings-sittning är oslagbar! Ingen känner någon och alla är så skönt öppna. Gustav anammade Snerikes-traditionerna direkt och högg tag i sångboken redan innan sånganföraren hunnit resa sig.
Karl provade bakslick innan vi rullade ner till Antiteket, men hur väl lirade det egentligen med hans färska kampsport-blåtira...?
1 kommentar:
nåja, den var inte tänkt att bli sådär bra-back. mer svettig. Och jaaa.. den blev varken "inte-bra" eller svettig, utan dålig och värdelös. bittert. Lite wt, vilket enligt mitt sätt att se det ALLTID förhöjs av en bra tira (även om den på en äkta wt sitter på frugan).
Skicka en kommentar