Eller ja, det handlade nog mest om att bryta isen och våga. Varför jag köpte den gråa sörjan? Torgny Lindgren lyckades sälja in den svenska husmanskosten ytterst effektivt i underfundiga romanen Pölsan. Avabäckspölsan (en fiktiv ort i Västerbotten) var en av de allra bästa i boken, den lokala från Uppsalas Andersson & Tillman klart ätbar. Tillsammans med rödbetor, smörgåsgurka, kokt potatis och en klick lingonsylt t o m nästan god. Men bara nästan. Helhetsupplevelsen får dock tummen upp, ovanligt och smakrik. Men pölsa är INTE nya blodpuddingen om ngn traditionalist nu trodde det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar