Hoppla! Det första av totalt åtta program om en uppsättning spårade människor som förses med ett hus, fri tillgång till alkohol och inträde på hetaste klubben (eller?) – i Tylösand. Knappast nytänkande...
Dags för en recension av det minst kvalitativa i TV-tablån! Första avsnittet av Calle Schulman-producerade serien "Kungarna av Tylösand" sändes nämligen igår och den breda skaran gamla Paradise Hotel-fans har fått en ny serie att frossa i. En totalt innehållslös dokusåpa med konstant fylla, fest, bråk och sex. Ett praktexempel på en av baksidorna med kommersiell teve.
Som komplement till den överdrivna valhetsen i alla övriga medier – men jag saknade fler underhållningsmoment. Nu blev det bara jobbigt – och för äckligt. Okej, kanske för tidigt att döma ut "karaktärerna" efter första avsnittet. Det känns dock svårt att enbart roa med tom dumhet – även om i alla fall Rang "Biskit" gör sitt bästa för att bjuda på sig själv. Jag skruvade dock mer obekvämt på mig när hans upptåg kändes mer ärligt tragiska än galet roliga.
Något sekel tillbaka åkte man och visade upp retarderade människor inför församlingar. Helt otänkbart idag, när vi snarare brottas med att alltfler utsipprande nyheter om utvecklingsstörda och psykiskt sjuka som hålls instängda på vårdinstitutioner.
Men underhållningsformen att skratta och fascineras åt kompromisslösa människor som gör vad som helst inför publik lever kvar, det är Kungarna av Tylösand ett levande exempel på. 340 000 såg gårdagens premiäravsnitt, enligt Dagens Media. Intressant att se hur tittarsiffrorna utvecklar sig …
Var ser vi (inte?) dessa nunor om tjugo år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar