Var och tog några snabba bilder av den här skönheten idag. Notera den oskadade Fuchsfälgen, en sann designikon bland klassiska fälgar. Och inte minst en ikon till bil, sista tappningen av vad många Porscheentusiaster menar är riktiga Porsche 911, G-modellen som hängde med till 1989. Carrera 3,2 är beteckningen och modellen introducerades som årsmodell 1984. Ingen ABS eller servo, bara rå och äkta körglädje. 231 hästar och elektronisk insprutning samt en femväxlad låda.
Porsche 911. Smaka på namnet. Sportbilarnas sportbil! Ett härligt udda koncept som vägrar dö. Idag hånskrattar man närmast åt marknadsstrategerna på Porsche som dömde ut modellen i slutet av 70-talet och trodde på tunga 928:an och plastsyskonet 924. Den udda motorplaceringen visar än idag sina fördelar, och med elektroniska hjälpmedel torde även en brösthårsbefriad man (eller småbröstad kvinna) kunna ratta en 911 snabbt utan att bygga lökringar på nystrukna skjortan. På Carrera 3,2:an ovan finns dock inga skyddshängslen, släpp av i tid och gå på gas tidigt i kurvan och klassiska svansmotorpiruetter ska inte inträffa. Men bli rädd och släpp av mitt i böjen och du kan berika dig med tidernas whiplash-skada. Samt en med största sannolikhet svindyr motorreparation.
Cabrioletversionen byggdes i drygt 20 000 exemplar, totalt tillverkades ca. 70 000 Carrera 3,2.
En smal 911, helrätt! Många Carreror breddades i efterhand för att ge intryck av maffiga (och sanslöst) dyr Turboversionen. Porsche sålde för övrigt själv en Turbolook-versionen, vilket säger lite om efterfrågan på en bredhöftad akter. Personligen bokstavligen älskar jag just den smala, "snällare" aktern.
Tittade förbi Stefan innan kvällsplugget satte in. Han var också produktiv idag, hade erövrat större delen av världen (i sitt dataspel). Indianen platsar synnerligen väl i rummet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar